Titel: Tankefigurer som framställs i media om Strömsunds kommun ? En Ideologikritisk textanalysNivå: C-uppsats i Medie-och kommunikationsvetenskap, 15 högskolepoängFörfattare: Emelie HolterHandledare: Eva Åsén EkstrandExaminator: Mathias SylwanSyfte: Avflyttningsproblemet i Strömsunds kommun är stort och det är viktigt att vända denna negativa befolkningstrend för att kommunen ska kunna överleva. Med detta som bakgrund är det intressant att undersöka vilka tankefigurer Östersunds-Posten och Länstidningen Östersund framställer och presenterar av Strömsunds kommun.Forskningsfråga: Vilka tankefigurer framställer och presenterar tidningarna ÖP och LT av Strömsunds kommun?Metod: Kvalitativ textanalys samt ideologikritisk analys.Empiri: 6 artiklar fån Östersunds-Posten och 6 artiklar från Länstidningen Östersund.Slutsats: Sammanfattningen av denna analys är att ÖP och LT framställer främst negativa tankefigurer om Strömsunds kommun som i slutändan kanske kan påverka kommunen negativt i marknadsföringssyfte och hur invånarna själva och andra ser på kommunen. Tankefigurer som landsbygdens underlägsenhet som aldrig kommer kunna konkurrera med storstäderna, samt landsbygden i sig som tankefigur.

Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida läroböcker för samhällskunskap och historia i gymnasiet upprätthåller eller motverkar de konstruktioner som beskriver Afrika som underordnat västvärlden. Detta sker med hjälp av en läromedelsanalys, närmare bestämt en Ideologikritisk textanalys, av sex stycken läroböcker för gymnasiets A-kurser i samhällskunskap och historia. Analysen av läroböckerna har genomförts utifrån tre analysredskap som framarbetats med utgångspunkt i postkoloniala teorier inriktade på Afrika. Dessa analysredskap är: a) över- och underordning, b) dikotomier och c) etnocentrism och eurocentrism. Resultatet visar att läroböcker upprätthåller de konstruktioner som beskriver Afrika som underordnat västvärlden.

Uppsatsen syftar till att synliggöra framställningen av islam i läroböcker i religionskunskap för grundskolans senare år. En analys har genomförts för att se om en stängd och exkluderande eller öppen och inkluderande uppfattning om islam framkommer. Detta har gjorts utifrån Runnymede Trusts teoretiska modell. Undersökningsmetoden är en Ideologikritisk textanalys och teorierna som applicerats är dels nämnda Runnymede Trust och dels socialkonstruktionismen, vilken använts för att spegla hur bilden av en grupp konstrueras. Det framkommer att det finns stängda uppfattningar om islam i alla tre läroböckerna.

Syftet med uppsatsen är att utifrån kvalitativa data undersöka hur genus framställs inom dettextila hantverket, samt vad som händer när en hantverkare/konstnär inte följer de normersom finns inom det området. Teorin utgår ifrån genus, hur den textila normen har skapats ochvilka drag det finns idag. Som metod har en Ideologikritisk textanalys använts, där datan ianalysen delats upp i fyra teman. Resultatet visar att normen att textil är feminint ännu leverkvar, men att det börjar bli mer accepterat för män att utöva textila hantverk..

Between 1965-1974 one million new flats were produced in Sweden and the project is called the millionprogramme. One of the areas that was build during this period of time is Rosengård in Malmoe. Today Rosengård is a very segregated area, not just in relation to the city of Malmoe, but within itself. I´ve chosen to study the ideologies behind one of the actors acting and non acting regarding the segregation complex of problems in Rosengård, the housemanagers. I´ve studied one public housecompany and two houseassociations who all owns and manages houses in Rosengård.The ideologies that I´ve studied in this study is what the informers think of the people that live in Rosengård, the society in general, Rosengård and the diffrent smaller areas within Rosengård.

Alla barn kommer till skolan med en förförståelse, vilken innefattar normer och värderingarsamt verklighetsuppfattningar. Skolan har i uppdrag att i undervisningen utgå från barnstidigare erfarenheter. Detta är också särskilt viktigt inom den tidiga läsinlärningen, som börjari skolår 1, eftersom läsförståelsen är beroende av att barn får läsa texter med ett innehåll somde kan relatera till. Eftersom familjen är central i ett barns liv är det intressant att undersökahur just denna skildras i skolans undervisning, eller mer specifikt i material som används i dentidiga läsinlärningen. I Sverige finns fem dominerande läromedelsförlag, varav fyra ger utläsläror.

ABSTRACT Titel: Våldtäkt i Aftonbladet och Expressen: En idé- och ideologikritisk granskningNivå: CFörfattare: Mimmi Hedlund och Matilda GylleusHandledare: Mathias SylwanSeminariebehandlas: Tisdagen den 3 juni, klockan 11.00-12.00, sal 31:524 Syfte: Sexualbrott är den typ av brott som anmäls i minst utsträckning i Sverige, samtidigt som vi har en bred definition av våldtäkt i den svenska lagen som ska ge stöd åt offren i anmälningsprocessen. Mediernas nyhetsrapportering spelar en viktig roll i detta genom vad de tar upp och sättet de gör det på. Mot denna bakgrund tycks det ligga en viss konflikt och det är den problematiken som vi vill undersöka genom att vända blicken mot kvällspressens framställning av våldtäkt. Vår frågeställning är: Hur framställs våldtäkt i kvällspressen? Metod: Undersökningen baseras på en kvalitativ textanalys av tidningsartiklar från Aftonbladet och Expressen, med idé och ideologikritisk inriktning. Resultat & slutsats: Offer och förövare framställs ofta på ett kategoriskt sätt som placerar dem i olika fack. Detta leder till stereotypiska framställningar som då ofta bekräftar läsarens bild av våldtäkt.

Den här magisteruppsatsen i kulturstudier är en ideologikritisk analys av Göteborgsstadsplaneringsidelogi mellan 1959 och 2011. Den huvudsakliga frågeställningen är hurskillnaden mellan efterkrigstidens- och dagens stadsbyggandsideologi kan förstås? Med hjälpav Karl Marx värdeteori om kapitalet undersöks de materiella betingelserna förstadsbyggnadsideologins förändrade förhållande.Studien argumenterar för att efterkrigstidens stadsbyggnad helt och hållet anpassades efterden tunga tillverkningsindustrins behov av arbetskraft och infrastruktur. Men också till dentillströmmande arbetarklassens högre krav på levnadsstandard. I analysen av nutidastadsplaneringsideologi pekar studien på förändrade förutsättningar såsom anpassning tillglobal arbetsdelning och ränteorienterat kapital.

Syftet med uppsatsen var är analysera historieskrivningen i Läsebokför folkskolan och problematisera dess innehåll med utgångspunkt från dess medborgarbildande ambitioner och nationalistiska idéinnehåll under tidsperioden 1876-1935. Genom att använda en kvalitativ text analys så har jag besvaratfrågeställningarna i studien och intensivt analyserat mitt material för att ta fram de centrala budskapen i texterna. Med textanalys analyserar man hur texter är uppbyggda och granskar hur de är uppbyggda och vilka budskap de har. Jag har använt mig av en ideologikritisk vinkling för att uppmärksamma vilka budskap som förmedlas via texterna. Mitt studieobjekt är Läsebok för folkskolan, som var den första statligt utgivna läroboken i Sverige.

Syftet med föreliggande studie är att belysa de normer, värden och kunskaper som uttrycks i GY11, den svenska gymnasieskolans läroplan. Studien använder sig av en ideologikritisk analys, vars avsikt är att ge en fördjupad förståelse för samhället genom att avslöja falska beskrivningar av och uppfattningar om makt och verklighet. Med utgångspunkt i den prövande tesen att läroplanen som dokument står under inflytande av det omslutande samhällets idéer och materiella förhållanden läses och förstås GY11 i relation till teorier om rationalitet, kontroll och individualisering. Analysen visar att GY11 i flera avseenden bär drag av en nyliberal ideologi och bekräftar stora delar av den samhällskritik som formulerats av den kritiska skolan och av individualiseringsteoretiker. Det teoretiska ramverket anlägger även ett praktiskt perspektiv med begreppen techne, episteme och fronesis, vilka fungerar som referenspunkter i diskussionen kring kunskapers och handlingars legitimitet i enlighet med samhällets dominerande rationalitet.

Textanalys och textsamtal är två begrepp som varit uppe på tapeten ett bra tag i såväl forsknings- som skolvärlden. I den senaste ämnesplanen för gymnasiet från 2011 skrivs begreppen fram som viktiga delar av svenskundervisningen. Eleven ska förutom att kommunicera och producera texter även kunna granska, värdera och bearbeta dem. Samtidigt inom forskningsvärlden betraktas textanalys och textsamtal som värdefulla verktyg för att utveckla elevers skrivande. Med tanke på den syn man har idag vad gäller skrivutveckling, ska dessa redskap introducera och stödja tanken om att texter är kontextuellt förankrade och att skrivutveckling bygger på utveckla olika slags skrivande.

Syftet med uppsatsen är att belysa hur musikundervisningen i årskurs 4-6 styrs i praktiken, hur lärare tolkar kursplanen, hur de planerar undervisningen i ett övergripande perspektiv, samt hur bedömning och betygsättning sker. Studiens huvudsakliga vetenskapsteoretiska ansats är ideologikritisk hermeneutik. Metodologin baseras på textanalys, därtill även en enkät till musiklärare i länet, samt observation och datainsamling av samtliga 161 elever och 5 lärare i undersökningskommunens åk6. Resultatet har därmed delvis objektivt säkra data, men till största delen handlar det om en trovärdighet baserat på koherenskriteriet.Genom den kvalitativa textanalysen framträder en konflikt mellan den skrivna och kom-municerade läroplanen och läroplansverkets vidgade kontext inom hela skolans föreställnings-värld. Diskussionen behandlar detta huvudresultat huruvida synen på kunskap, lärande och människa har förändrats genom den nya skolpolitiken.

Uppsatsen handlar om att studera två fotbollsföreningars arbete med egna verksamhetsmodeller. Syftet med uppsatsen är att öka kunskapen om värderingar och uppfattningar runt en sund barn- och ungdomsfotboll på föreningsnivå. För att kunna se hur klubbarna arbetar för att försäkra sig om att verksamheten bedrivs utifrån ett barnrättsperspektiv, granskas deras textdokument och två företrädare, en från respektive förening, har också fått ge sin bild av förändringsarbetet i intervjuer. Studien är en jämförande fallstudie med en kvalitativ textanalys i form av ideologianalys och den metodiska ansatsen i undersökningen är induktiv. Grunden för materialet utgörs främst av dokument från de två föreningarna och de två övergripande förbunden, två kvalitativa samtalsintervjuer men också av ett underlag av tidigare forskning. I uppsatsen används inte någon generell och övergripande teori utan istället används olika teoretiska verktyg i analysen av den insamlade empirin.

Bilder av inkludering En textanalys av begreppet inkludering i styrdokument och pedagogers texter kring begreppet.

Syftet med denna studie var att undersöka hur den nationella kursplanen i moderna språk år nio kan tolkas i en lokal kursplan samt tolkningens konsekvenser för eleven i fråga om kravnivå. Materialet bestod av en lokal kursplan samt den nationella kursplanen och det analyserades genom komparativ semantisk textanalys och encyklopedisk definition. Resultatet visade att den lokala tolkningen leder till förändring i betydelse och till förändrad kravnivå för eleven. Studiens resultat stödjer tidigare forskning som säger att lokala målformuleringar är problematiska..